Mikael Forsberg
2017-08-12 19:38:09 UTC
https://anthropocene.live/2017/08/12/far-vi-se-en-ny-amerikansk-false-flag-i-nordkorea/
Får vi se en ny amerikansk False Flag i Nordkorea
När man analyserar Nordkoreakrisen är det viktigt att sätta in den i
sitt geopolitiska sammanhang.
Västvärldens ledande maktsfär utgörs av den angloamerikanska oligarki
som har ett dominerande världsekonomiskt inflytande via sin kontroll av
globala banker och megaföretag. Det är denna oligarki som de facto
sitter på makten i EU och i USA – the Deep State. Den här kretsen har i
decennier strävat efter att etablera en ny världsordning – NWO. Makten
skall föras från nationalstater till internationella överstatliga
organisationer som EU, FN, WB, IMF och WTO, till banker och storföretag
och till förment ideella organisationer finansierade av oligarkerna.
Spåren av denna strävan hos oligarkin, att samla på sig makt, syns
övertydligt i de handelsavtal typ CETA, TPP och TTIP som man försöker
driva igenom. De syns även i oligarkernas iscensatta falska
skräckpropaganda om kommande klimatkatastrofer, vars mål är att kunna
styra världens energitillgångar och skapa en acceptans för överstatlig
maktutövning.
För att oligarkins planerade världsordning skall fungera måste den
absoluta huvuddelen av alla länder och deras naturresurser komma under
deras kontroll. Länder och ledare som markerar att man inte vill inordna
sig under den nya världsordningen lever som vi skall se, farligt. Den
angloamerikanska oligarkin kontrollerar ett antal betydande
maktinstrument för att driva igenom sin maktordning. I första hand
kontrollerar man USA/NATO:s enorma militärindustriella komplex och
underrättelsetjänst (CIA), man kontrollerar via FED reservvalutan den
amerikanska dollarn och man sitter på ett avgörande inflytande i de
viktigaste internationella organisationerna.
Det mesta som sker geopolitiskt i dagens värld kan förklaras mot denna
bakgrund. Låt mig peka på några regimer som markerat en självständig
linje och vägrat underordna sig västs världsordning: mullorna i Iran,
Saddam Hussein i Irak, Gaddafi i Libyen, Assad i Syrien, Putin i
Ryssland, Erdogan i Turkiet, Viktor Janukovitj i Ukraina, Chávez och
senare Maduro i Venezuela, Dilma Rousseff i Brasilien, Kim Jong-un i
Nordkorea och Xi Jinping i Kina är alla ledare som inte tagit regi. Hit
kan man delvis även räkna Narendra Modis Indien. Det finns givetvis
fler, men det alla de uppräknade har gemensamt är att deras länder även
sitter på stora strategiskt viktiga naturtillgångar. Utan kontrollen
över dessa finns risken att någon bygger upp en ekonomisk maktsfär som
blir större än och konkurrerar ut den västliga hegemonin.
Vi vet alla vad som hänt flera av dessa ledare och hur de beskrivs i
västvärldens, av oligarkin till 90% kontrollerade medier – MSM.
Propagandan mot de obstinata sköljer dagligen över oss även i svenska
MSM. Målet är givetvis att alla som inte tar regi skall störtas och
ersättas med ett ledarskap som är villigt att inordna sig i oligarkernas
världsordning. Påhittet att starta kriget mot terrorn var givetvis bara
en förevändning att krossa alla självständiga regimer i Mellanöstern.
Sedan det kriget börjat har terrorismen i världen de facto ökat med
6500%, så man fjärmar sig från målet att bekämpa terrorismen, om nu det
varit meningen?
Det folkliga motståndet mot den angloamerikanska oligarkins dominerande
makt, har på senare år vuxit även inom västvärlden. Det har tagit sig
uttryck i snabbt växande nationalistiska rörelser i en rad västländer
och nu senast i det oväntade valet av nationalisten Donald Trump till
USA:s president. Utvecklingen av hans presidentskap tyder tyvärr på att
hans ambitioner att rensa i the Deep State kommer att misslyckas. Han
som en rad presidenter före honom är på väg att bli oligarkins gisslan.
Blir konflikten med Nordkorea en upprepning av Vietnamkrigets start?
När Nordkoreas omogna och obalanserade ledare Kim Jong-un nu försöker
idka utpressning mot västvärlden med sina kärnvapenprov och robottester
spelar det sannolikt oligarkin i händerna. Om man kan provocera honom
att på något sätt angripa USA eller någon av USA:s allierade i regionen,
skulle det kunna ge en förevändning för USA att angripa landet och
försöka störta dess kommunistiska regim.
Kina har deklarerat att om USA anfaller Nordkorea och försöker störta
regimen så kommer man att hjälpa koreanerna, medan man sagt att man
förhåller sig neutral om Nordkorea angriper. Det senare kan fresta USA
och dess allierade att arrangera en False Flag på känt CIA manér och
skylla på Nordkorea, för att få en förevändning att angripa landet.
Kommer Kina att genomskåda en sådan operation?
Situationen är således ytterst farlig. USA:s möjligheter att vinna en
väpnad konflikt med Nordkorea är betydligt mindre än man kan tro. För
att störta regimen måste man sannolikt sätta in marktrupper och ta sig
in i landet, vilket blir en ytterst omfattande markoperation. Nordkorea
har en vältränad stående armé på 1,2 miljoner man och kan mobilisera
ytterligare 3 miljoner soldater. Visserligen är armén omodernt utrustad,
men bara storleken i manskap gör en markoperation ytterst komplicerad.
Ett markkrig mot Nordkorea kommer inte att bli lika enkelt som mot
stater i Mellanöstern, utan kommer att mer påminna om Vietnamkriget.
Risken finns även att Nordkorea precis som skedde 1950 kommer att
blixtinvadera Sydkorea som har en långt mindre armé.
För USA bedömer jag det som ytterst osannolikt att regimen kan få med
sig hemmaopinionen på att sända flera hundratusen unga amerikaner till
krig på Koreahalvön. Man skall heller inte räkna med att nordkoreanerna
vänder sig mot regimen vid en konflikt med USA. Landet är mycket hatat
efter det folkmord som man iscensatte genom mycket omfattande
terrorbombningar under Koreakriget. Vissa uppgifter gör gällande att
flera miljoner nordkoreaner fick sätta livet till och som en amerikansk
general beskrev bombningarna det finns inte två tegelstenar som längre
står på varandra. Man släppte mer bomber på Nordkorea, än under hela
kriget med Japan i Stilla Havet.
Om nu Nordkorea har operativa kärnladdningar är likaså risken att de i
ett trängt läge använder dem överhängande. Då svarar sannolikt USA med
samma mynt, vilket vore katastrofalt. Man skall inte utesluta att Kina
ingriper i en sådan situation. Under alla omständigheter kommer Kina
inte att acceptera att de amerikanska globalisterna lägger beslag på det
Nordkoreanska territoriet med sina omfattande mineraltillgångar.
Jag tror att the Deep State lurat Trump att måla in sig i ett hörn med
den retorik som han slängt omkring sig. Som om ett nytt Koreakrig inte
var nog, så har han även hotat regimen i Venezuela med ett väpnat
ingripande.
Intrycket att det är USA:s militärindustriella komplex som är det utan
jämförelse största hotet mot världsfreden blir tyvärr allt starkare. Att
Sverige numer under Löfvens regering lierat sig med samma komplex genom
det s.k. värdlandsavtalet, är ägnat att vara ytters bekymmersamt för
svenska folket.
https://anthropocene.live/2017/08/12/far-vi-se-en-ny-amerikansk-false-flag-i-nordkorea/
---
Detta e-postmeddelande har sökts igenom efter virus med antivirusprogram från Avast.
https://www.avast.com/antivirus
Får vi se en ny amerikansk False Flag i Nordkorea
När man analyserar Nordkoreakrisen är det viktigt att sätta in den i
sitt geopolitiska sammanhang.
Västvärldens ledande maktsfär utgörs av den angloamerikanska oligarki
som har ett dominerande världsekonomiskt inflytande via sin kontroll av
globala banker och megaföretag. Det är denna oligarki som de facto
sitter på makten i EU och i USA – the Deep State. Den här kretsen har i
decennier strävat efter att etablera en ny världsordning – NWO. Makten
skall föras från nationalstater till internationella överstatliga
organisationer som EU, FN, WB, IMF och WTO, till banker och storföretag
och till förment ideella organisationer finansierade av oligarkerna.
Spåren av denna strävan hos oligarkin, att samla på sig makt, syns
övertydligt i de handelsavtal typ CETA, TPP och TTIP som man försöker
driva igenom. De syns även i oligarkernas iscensatta falska
skräckpropaganda om kommande klimatkatastrofer, vars mål är att kunna
styra världens energitillgångar och skapa en acceptans för överstatlig
maktutövning.
För att oligarkins planerade världsordning skall fungera måste den
absoluta huvuddelen av alla länder och deras naturresurser komma under
deras kontroll. Länder och ledare som markerar att man inte vill inordna
sig under den nya världsordningen lever som vi skall se, farligt. Den
angloamerikanska oligarkin kontrollerar ett antal betydande
maktinstrument för att driva igenom sin maktordning. I första hand
kontrollerar man USA/NATO:s enorma militärindustriella komplex och
underrättelsetjänst (CIA), man kontrollerar via FED reservvalutan den
amerikanska dollarn och man sitter på ett avgörande inflytande i de
viktigaste internationella organisationerna.
Det mesta som sker geopolitiskt i dagens värld kan förklaras mot denna
bakgrund. Låt mig peka på några regimer som markerat en självständig
linje och vägrat underordna sig västs världsordning: mullorna i Iran,
Saddam Hussein i Irak, Gaddafi i Libyen, Assad i Syrien, Putin i
Ryssland, Erdogan i Turkiet, Viktor Janukovitj i Ukraina, Chávez och
senare Maduro i Venezuela, Dilma Rousseff i Brasilien, Kim Jong-un i
Nordkorea och Xi Jinping i Kina är alla ledare som inte tagit regi. Hit
kan man delvis även räkna Narendra Modis Indien. Det finns givetvis
fler, men det alla de uppräknade har gemensamt är att deras länder även
sitter på stora strategiskt viktiga naturtillgångar. Utan kontrollen
över dessa finns risken att någon bygger upp en ekonomisk maktsfär som
blir större än och konkurrerar ut den västliga hegemonin.
Vi vet alla vad som hänt flera av dessa ledare och hur de beskrivs i
västvärldens, av oligarkin till 90% kontrollerade medier – MSM.
Propagandan mot de obstinata sköljer dagligen över oss även i svenska
MSM. Målet är givetvis att alla som inte tar regi skall störtas och
ersättas med ett ledarskap som är villigt att inordna sig i oligarkernas
världsordning. Påhittet att starta kriget mot terrorn var givetvis bara
en förevändning att krossa alla självständiga regimer i Mellanöstern.
Sedan det kriget börjat har terrorismen i världen de facto ökat med
6500%, så man fjärmar sig från målet att bekämpa terrorismen, om nu det
varit meningen?
Det folkliga motståndet mot den angloamerikanska oligarkins dominerande
makt, har på senare år vuxit även inom västvärlden. Det har tagit sig
uttryck i snabbt växande nationalistiska rörelser i en rad västländer
och nu senast i det oväntade valet av nationalisten Donald Trump till
USA:s president. Utvecklingen av hans presidentskap tyder tyvärr på att
hans ambitioner att rensa i the Deep State kommer att misslyckas. Han
som en rad presidenter före honom är på väg att bli oligarkins gisslan.
Blir konflikten med Nordkorea en upprepning av Vietnamkrigets start?
När Nordkoreas omogna och obalanserade ledare Kim Jong-un nu försöker
idka utpressning mot västvärlden med sina kärnvapenprov och robottester
spelar det sannolikt oligarkin i händerna. Om man kan provocera honom
att på något sätt angripa USA eller någon av USA:s allierade i regionen,
skulle det kunna ge en förevändning för USA att angripa landet och
försöka störta dess kommunistiska regim.
Kina har deklarerat att om USA anfaller Nordkorea och försöker störta
regimen så kommer man att hjälpa koreanerna, medan man sagt att man
förhåller sig neutral om Nordkorea angriper. Det senare kan fresta USA
och dess allierade att arrangera en False Flag på känt CIA manér och
skylla på Nordkorea, för att få en förevändning att angripa landet.
Kommer Kina att genomskåda en sådan operation?
Situationen är således ytterst farlig. USA:s möjligheter att vinna en
väpnad konflikt med Nordkorea är betydligt mindre än man kan tro. För
att störta regimen måste man sannolikt sätta in marktrupper och ta sig
in i landet, vilket blir en ytterst omfattande markoperation. Nordkorea
har en vältränad stående armé på 1,2 miljoner man och kan mobilisera
ytterligare 3 miljoner soldater. Visserligen är armén omodernt utrustad,
men bara storleken i manskap gör en markoperation ytterst komplicerad.
Ett markkrig mot Nordkorea kommer inte att bli lika enkelt som mot
stater i Mellanöstern, utan kommer att mer påminna om Vietnamkriget.
Risken finns även att Nordkorea precis som skedde 1950 kommer att
blixtinvadera Sydkorea som har en långt mindre armé.
För USA bedömer jag det som ytterst osannolikt att regimen kan få med
sig hemmaopinionen på att sända flera hundratusen unga amerikaner till
krig på Koreahalvön. Man skall heller inte räkna med att nordkoreanerna
vänder sig mot regimen vid en konflikt med USA. Landet är mycket hatat
efter det folkmord som man iscensatte genom mycket omfattande
terrorbombningar under Koreakriget. Vissa uppgifter gör gällande att
flera miljoner nordkoreaner fick sätta livet till och som en amerikansk
general beskrev bombningarna det finns inte två tegelstenar som längre
står på varandra. Man släppte mer bomber på Nordkorea, än under hela
kriget med Japan i Stilla Havet.
Om nu Nordkorea har operativa kärnladdningar är likaså risken att de i
ett trängt läge använder dem överhängande. Då svarar sannolikt USA med
samma mynt, vilket vore katastrofalt. Man skall inte utesluta att Kina
ingriper i en sådan situation. Under alla omständigheter kommer Kina
inte att acceptera att de amerikanska globalisterna lägger beslag på det
Nordkoreanska territoriet med sina omfattande mineraltillgångar.
Jag tror att the Deep State lurat Trump att måla in sig i ett hörn med
den retorik som han slängt omkring sig. Som om ett nytt Koreakrig inte
var nog, så har han även hotat regimen i Venezuela med ett väpnat
ingripande.
Intrycket att det är USA:s militärindustriella komplex som är det utan
jämförelse största hotet mot världsfreden blir tyvärr allt starkare. Att
Sverige numer under Löfvens regering lierat sig med samma komplex genom
det s.k. värdlandsavtalet, är ägnat att vara ytters bekymmersamt för
svenska folket.
https://anthropocene.live/2017/08/12/far-vi-se-en-ny-amerikansk-false-flag-i-nordkorea/
---
Detta e-postmeddelande har sökts igenom efter virus med antivirusprogram från Avast.
https://www.avast.com/antivirus