Mikael Forsberg
2016-11-17 15:29:54 UTC
https://anthropocene.live/2016/11/17/vilken-betydelse-far-paris-avtalet-for-klimatet-pa-lang-sikt-del-5/
Vilken betydelse får Paris-avtalet för klimatet på lång sikt? Del 5
Date: 17 november, 2016Author: lars bern
Globaliseringen skapar ett farligt sårbart och icke hållbart samhälle
Gårdagens krönika tog upp en viktig miljöaspekt på världens
globalisering när det gäller sjöfartens omfattning med enorm
miljöförstörande fartygstrafik på världshaven som växer dubbelt så fort
som den samlade BNP-tillväxten. Går man till varutransporter med flyg
rör det sig om en fyrdubbel tillväxt i jämförelse med ekonomin. Detsamma
gäller den samlade världshandelns tillväxt som ligger på fyra gånger den
ekonomiska i dagens globalistiska värld. Då skall man även konstatera
att de växande kostnaderna för alla de transporter som genereras ingår i
BNP-siffrorna, så det som blir kvar för att öka människors välfärd blir
allt mindre.
Det finns massor av exempel på hur varor skeppas runt halva jorden bara
för att genomgå enkla förädlingssteg på platser där arbetskostanden är
låg, för att sedan skeppas tillbaka samma väg. Levande kreatur kan
skeppas över världshaven bara för att slaktas där det är billigare. Rent
djurplågeri. På liknande sätt förhåller det sig med billig industrimat
som ersätter den allt mindre lokala matproduktionen i vissa regioner som
t.ex. Sverige. Samma massproducerade industrimat ligger därtill bakom
stora delar av den skenande metabola sjuklighet som äter upp allt mer av
det ekonomiska utrymmet och förstör livskvalitet.
Globaliseringstänkandet med långtgående specialisering och koncentration
av näringar och industrier driver på expansionen av handeln. Men inte
bara det, den här utvecklingen gör regionala ekonomier långt sårbarare
än de var för några decennier sedan. Världen begriper inte vilken farlig
väg vi slagit in på. Detta beror på att hela den industriella eran har
inträffat under en tid som präglats av drygt hundra år av stort
geologiskt lugn, vi har inte haft några riktigt stora geologiska
katastrofer som ställt till det för mänskligheten och klimatet har
gradvis blivit lite varmare under den här perioden. Tidigare
generationer blev starkt ansatta av sådana katastrofer och vi kommer på
sikt inte heller undan.
Nu är det så att geologiska katastrofer av globalt mått inträffar sådär
vart hundrade/tvåhundrade år och vi kan då drabbas av global missväxt
och kollapsande elektroniska system. De regioner som får det ojämförligt
värst är länder i norr som likt Sverige saknar beredskapslager av föda.
På order från EU har avvecklat en stor del av eget jordbruk och
djurhållning trots att missväxten slår hårdast när den kommer. Vi kommer
inte att kunna importera det vi behöver från en världsmarknad när global
missväxt slår till. Samtidigt tyder mycket på att solaktiviteten gått in
i en liknande fas som under Lilla Istiden på 1700-talet, då klimatet
blev mycket bistrare än idag och isen la sig ända ner till Themsen på
vintrarna. Vi måste planera för några decenniers långt kallare väder
globalt. Vår besinningslösa globalisering har gjort oss oroväckande
sårbara och den omhuldade klimatpolitiken som vi nu lägger alla resurser
på, kan inte göra något åt detta. Som Lennart Bengtsson skrev,
klimateffekterna av våra växthusgaser ser vi först om flera generationer
kanske hundra år.
I miljödebatten pratas det mycket om att fortsatt tillväxt inte är
hållbar ens om man bara ser till ekonomin, att världshandelns omfattning
växer fyra gånger snabbare gör ju saken långt värre, eftersom alla
transporter som denna handel framtvingar är mycket miljöpåverkande. Just
in time tänkande med huvuddelen av varulagren under transport ökar
sårbarheten ytterligare. Tanken att nu sätta stopp för den ekonomiska
tillväxten är en omöjlighet, om vi inte för evigt skall hålla stora
grupper av mänskligheten i fattigdom och underutveckling. I Asien och
Afrika måste man helt enkelt öka energianvändning kraftigt och expandera
sina ekonomier för att en gång för alla göra sig kvitt fattigdomen.
Detta framgår inte minst av Parisavtalet om klimatet, för många
utvecklingsländer med Kina och Indien i spetsen ger det fritt fram att
fortsätta sin ökande användning av fossil energi i flera decennier
ytterligare. Så någon minskning är inte i sikte.
Om vi menar allvar med en hållbar utveckling, måste
globaliseringsvansinnet bromsas upp och vi måste ta ett steg tillbaka
till betydligt mer lokal produktion av livsnödvändigheter. Vi måste
återuppbygga ett svenskt jordbruk som kan försörja hela dagens stora
befolkning även om det innebär dyrare mat. Maten skall både av hälso-
och miljöskäl vara i huvudsak lokalt producerad. Det minskar vår
sårbarhet och behovet av ökande transporter av livsmedel från globala
aktörer. Med en kraftigt ökad nationell självförsörjning kommer det att
återgenereras nya arbetstillfällen för många som nu står utan jobb.
De stordriftsfördelar som styrt industrins utveckling efter kriget har
genom digitaliseringen minskat markant även om de globala företagen inte
ännu tagit det till sig fullt ut och anpassat sig. Dagens robotteknik
som t.ex. 3D-skrivare innebär att varor idag kan produceras
kostnadseffektivt lokalt och i betydligt kortare serier än igår. Vi
behöver färre varutransporter med en sådan omställning. Visst kommer en
kraftigt ökad decentraliserad lokal ekonomi på bekostnad av den globala
säkert att bromsa BNP-tillväxten, men det mesta talar för att det blir
ett betydligt stabilare, tryggare och trivsammare samhälle för vanliga
människor. Jag tror dock att man överskattar de negativa effekterna
eftersom allt mer av den ekonomiska utvecklingen är imateriell i
digitaliseringens tidevarv. För vissa globala jätteföretag blir det
säkert mycket svårare och det är ju deras ägare som driver på
globaliseringen och de farliga nya handelsavtalen som CETA, TPP och
TTIP. Andra globala företag på de digitala marknaderna kommer att kunna
fortsätta att blomstra.
Handelspolitiken styrs av många politikers ryggmärgsmässiga tro på ökad
storskalighet utan att de reflekterar över dess långsiktiga
miljöeffekter. Politiken drivs på av den oligarki som kontrollerar de
globala företagen och bankerna och som försöker flytta makt från
demokratiskt valda nationella församlingar till sina styrelserum.
Det intryck jag får av dagens okunniga och inkrökta miljödebatt är att
allt handlar om antropogen klimatpåverkan som vi ännu inte sett några
tecken på. Alla de väderhändelser som det pekas på i debatten av
hopplöst obildade politiker och alarmister som lever på att larma,
ligger med god marginal inom klimatets normala variabilitet. Att lägga
Parisavtalet åt sidan kommer inte att ha några allvarliga konsekvenser,
utan det kommer snarare att skapa utrymme för en politik som äntligen
tar itu med de ytters allvarliga miljöproblem som den skenande
globaliseringen skapar. Dessa struntar dagens politiker nästan helt i.
Jag skall i den sista krönikan i den här serien komma tillbaka till
frågan om de antropogena växthusgaserna och hur jag tror mänskligheten
inom bara några decennier får kontroll över dem – helt utan några
klimatavtal.
https://anthropocene.live/2016/11/17/vilken-betydelse-far-paris-avtalet-for-klimatet-pa-lang-sikt-del-5/
---
Detta e-postmeddelande har sökts igenom efter virus med antivirusprogram från Avast.
https://www.avast.com/antivirus
Vilken betydelse får Paris-avtalet för klimatet på lång sikt? Del 5
Date: 17 november, 2016Author: lars bern
Globaliseringen skapar ett farligt sårbart och icke hållbart samhälle
Gårdagens krönika tog upp en viktig miljöaspekt på världens
globalisering när det gäller sjöfartens omfattning med enorm
miljöförstörande fartygstrafik på världshaven som växer dubbelt så fort
som den samlade BNP-tillväxten. Går man till varutransporter med flyg
rör det sig om en fyrdubbel tillväxt i jämförelse med ekonomin. Detsamma
gäller den samlade världshandelns tillväxt som ligger på fyra gånger den
ekonomiska i dagens globalistiska värld. Då skall man även konstatera
att de växande kostnaderna för alla de transporter som genereras ingår i
BNP-siffrorna, så det som blir kvar för att öka människors välfärd blir
allt mindre.
Det finns massor av exempel på hur varor skeppas runt halva jorden bara
för att genomgå enkla förädlingssteg på platser där arbetskostanden är
låg, för att sedan skeppas tillbaka samma väg. Levande kreatur kan
skeppas över världshaven bara för att slaktas där det är billigare. Rent
djurplågeri. På liknande sätt förhåller det sig med billig industrimat
som ersätter den allt mindre lokala matproduktionen i vissa regioner som
t.ex. Sverige. Samma massproducerade industrimat ligger därtill bakom
stora delar av den skenande metabola sjuklighet som äter upp allt mer av
det ekonomiska utrymmet och förstör livskvalitet.
Globaliseringstänkandet med långtgående specialisering och koncentration
av näringar och industrier driver på expansionen av handeln. Men inte
bara det, den här utvecklingen gör regionala ekonomier långt sårbarare
än de var för några decennier sedan. Världen begriper inte vilken farlig
väg vi slagit in på. Detta beror på att hela den industriella eran har
inträffat under en tid som präglats av drygt hundra år av stort
geologiskt lugn, vi har inte haft några riktigt stora geologiska
katastrofer som ställt till det för mänskligheten och klimatet har
gradvis blivit lite varmare under den här perioden. Tidigare
generationer blev starkt ansatta av sådana katastrofer och vi kommer på
sikt inte heller undan.
Nu är det så att geologiska katastrofer av globalt mått inträffar sådär
vart hundrade/tvåhundrade år och vi kan då drabbas av global missväxt
och kollapsande elektroniska system. De regioner som får det ojämförligt
värst är länder i norr som likt Sverige saknar beredskapslager av föda.
På order från EU har avvecklat en stor del av eget jordbruk och
djurhållning trots att missväxten slår hårdast när den kommer. Vi kommer
inte att kunna importera det vi behöver från en världsmarknad när global
missväxt slår till. Samtidigt tyder mycket på att solaktiviteten gått in
i en liknande fas som under Lilla Istiden på 1700-talet, då klimatet
blev mycket bistrare än idag och isen la sig ända ner till Themsen på
vintrarna. Vi måste planera för några decenniers långt kallare väder
globalt. Vår besinningslösa globalisering har gjort oss oroväckande
sårbara och den omhuldade klimatpolitiken som vi nu lägger alla resurser
på, kan inte göra något åt detta. Som Lennart Bengtsson skrev,
klimateffekterna av våra växthusgaser ser vi först om flera generationer
kanske hundra år.
I miljödebatten pratas det mycket om att fortsatt tillväxt inte är
hållbar ens om man bara ser till ekonomin, att världshandelns omfattning
växer fyra gånger snabbare gör ju saken långt värre, eftersom alla
transporter som denna handel framtvingar är mycket miljöpåverkande. Just
in time tänkande med huvuddelen av varulagren under transport ökar
sårbarheten ytterligare. Tanken att nu sätta stopp för den ekonomiska
tillväxten är en omöjlighet, om vi inte för evigt skall hålla stora
grupper av mänskligheten i fattigdom och underutveckling. I Asien och
Afrika måste man helt enkelt öka energianvändning kraftigt och expandera
sina ekonomier för att en gång för alla göra sig kvitt fattigdomen.
Detta framgår inte minst av Parisavtalet om klimatet, för många
utvecklingsländer med Kina och Indien i spetsen ger det fritt fram att
fortsätta sin ökande användning av fossil energi i flera decennier
ytterligare. Så någon minskning är inte i sikte.
Om vi menar allvar med en hållbar utveckling, måste
globaliseringsvansinnet bromsas upp och vi måste ta ett steg tillbaka
till betydligt mer lokal produktion av livsnödvändigheter. Vi måste
återuppbygga ett svenskt jordbruk som kan försörja hela dagens stora
befolkning även om det innebär dyrare mat. Maten skall både av hälso-
och miljöskäl vara i huvudsak lokalt producerad. Det minskar vår
sårbarhet och behovet av ökande transporter av livsmedel från globala
aktörer. Med en kraftigt ökad nationell självförsörjning kommer det att
återgenereras nya arbetstillfällen för många som nu står utan jobb.
De stordriftsfördelar som styrt industrins utveckling efter kriget har
genom digitaliseringen minskat markant även om de globala företagen inte
ännu tagit det till sig fullt ut och anpassat sig. Dagens robotteknik
som t.ex. 3D-skrivare innebär att varor idag kan produceras
kostnadseffektivt lokalt och i betydligt kortare serier än igår. Vi
behöver färre varutransporter med en sådan omställning. Visst kommer en
kraftigt ökad decentraliserad lokal ekonomi på bekostnad av den globala
säkert att bromsa BNP-tillväxten, men det mesta talar för att det blir
ett betydligt stabilare, tryggare och trivsammare samhälle för vanliga
människor. Jag tror dock att man överskattar de negativa effekterna
eftersom allt mer av den ekonomiska utvecklingen är imateriell i
digitaliseringens tidevarv. För vissa globala jätteföretag blir det
säkert mycket svårare och det är ju deras ägare som driver på
globaliseringen och de farliga nya handelsavtalen som CETA, TPP och
TTIP. Andra globala företag på de digitala marknaderna kommer att kunna
fortsätta att blomstra.
Handelspolitiken styrs av många politikers ryggmärgsmässiga tro på ökad
storskalighet utan att de reflekterar över dess långsiktiga
miljöeffekter. Politiken drivs på av den oligarki som kontrollerar de
globala företagen och bankerna och som försöker flytta makt från
demokratiskt valda nationella församlingar till sina styrelserum.
Det intryck jag får av dagens okunniga och inkrökta miljödebatt är att
allt handlar om antropogen klimatpåverkan som vi ännu inte sett några
tecken på. Alla de väderhändelser som det pekas på i debatten av
hopplöst obildade politiker och alarmister som lever på att larma,
ligger med god marginal inom klimatets normala variabilitet. Att lägga
Parisavtalet åt sidan kommer inte att ha några allvarliga konsekvenser,
utan det kommer snarare att skapa utrymme för en politik som äntligen
tar itu med de ytters allvarliga miljöproblem som den skenande
globaliseringen skapar. Dessa struntar dagens politiker nästan helt i.
Jag skall i den sista krönikan i den här serien komma tillbaka till
frågan om de antropogena växthusgaserna och hur jag tror mänskligheten
inom bara några decennier får kontroll över dem – helt utan några
klimatavtal.
https://anthropocene.live/2016/11/17/vilken-betydelse-far-paris-avtalet-for-klimatet-pa-lang-sikt-del-5/
---
Detta e-postmeddelande har sökts igenom efter virus med antivirusprogram från Avast.
https://www.avast.com/antivirus