Mikael Forsberg
2016-04-20 23:11:11 UTC
https://anthropocene.live/2016/04/20/var-betyder-folkviljan-mest-i-eu-eller-i-kina/
Var betyder folkviljan mest – i EU eller i Kina?
Just nu har jag på nattygsbordet den andra reviderade upplagan av
bästsäljaren When China rules the World av den brittiska journalisten
Martin Jacques. Den här upplagan har undertiteln Slutet på Västvärlden
och födseln av en ny världsordning. Jag läste för några år sedan första
upplagan och när jag nyligen fick kurskamraten Anders Thorens krönika
som publicerades här på bloggen, beslutade jag att skaffa och läsa
Jacques revidering av den viktiga boken. Jag har inte läst klart boken
men skulle redan nu dra några viktiga slutsatser av det som redovisas.
Som framgår av Anders Thorens krönika och från andra svenskar som verkar
och verkat länge i Kina, har de ett betydligt större förtroende för
Kinas ekonomiska utveckling än det som avspeglas i våra starkt
USA-styrda MSM. Likadant är det med Martin Jacques beskrivning. För den
som vill se den västliga världshegemonin bestå är Kinas utveckling det
stora hotet. Det är nog ingen tvekan om vilket Kinas mål är. Skillnaden
mellan kineser och västerlänningar är att kineserna inte har bråttom,
man tar mycket god tid på sig i sitt undanträngande av väst och tar
därför ett litet steg åt gången. Detta att tillväxttakten i kinesisk
ekonomi avtagit är ju inte en minskad tillväxt i faktiska tal utan bara
en lägre procentuell tillväxt räknad på en betydligt större ekonomisk
volym idag.
Ett av de största misstagen vi gör när vi bedömer Kina är att vi jämför
landet med lilla Sverige. Att den jämförelsen haltar blir ju uppenbart
om man tar i beaktande att Kina motsvarar 130 stycken småländer som
Sverige. Den relevanta jämförelsen borde istället vara att ställa Kina
mot nästan tre gånger mindre EU och då blir även slutsatserna mindre
självklara. Kina har över 1.300 miljoner innevånare medan EU bara har
500 miljoner. Ett annat fel vi ofta gör både vid bedömningen av Kina och
Ryssland är att vi fortsatt är väldigt starkt påverkade av ett tänkande
från det Kalla kriget och kampen mot den globala kommunismen. Detta är
en tendens som är starkt underblåst av den USA-propaganda som dagligen
sköljer över oss i svenska MSM.
Huvudkritiken mot Kina är att landet är en enpartistat genom att den
politiska makten fortfarande ligger hos kommunistpartiet, trots att
landet övergivit den kommunistiska ideologin och infört en ordning som
närmast kan beskrivas som statskapitalism med fri marknadsekonomi.
Landets kommunistiska parti kan liknas vid EU:s politiska yrkesklass som
framlidne Anders Isacsson döpte till den politiska adeln. Partiet består
av över 80 miljoner medlemmar eller ca 6% av befolkningen, vilket i
stort sett motsvarar dubbelt fler än de aktiva i våra etablerade
politiska partier – det Thoren kallar Sjuklöverpartiet. Vi har ett
liknande politiskt etablissemang inom EU som helt dominerar EU:s
politik. Detta etablissemang kan i många avseenden liknas vid det
kommunistiska partiet i Kina. Man har en gemensam s.k. värdegrund som
inte får ifrågasättas och som omfattar viktiga delar av det politiska livet.
Frågan vid en jämförelse mellan EU:s och Kinas politiska styre är vilket
system som bäst avspeglar folkviljan. Slutsatsen som ofta dras i våra
MSM; att Kina är en diktatur medan EU är en demokrati, framstår inte som
solklar. Det folkliga missnöjet med EU:s politiska härskarklass,
värdegrunden och den brist på demokrati som vi upplever inom EU pekar
snarast i motsatt riktning. Att det finns stora brister i mänskliga fri
och rättigheter i Kina är uppenbart, men detsamma gäller även inom EU.
Oppositionen mot etablissemanget i Kina verkar knappast komma i närheten
av oppositionen mot den etablerade härskarklassen inom EU. Det är bara
att se hur EU:s etablissemang behandlar den folkliga oppositionen som
tar sig uttryck i en rad nationalistiska partier som ifrågasätter
värdegrunden i olika EU-länder. I Sverige har vi SD som öppet
diskrimineras av etablissemanget och vars medlemmar bl.a. hängs ut i
MSM, förlorar jobb och utesluts ut fackföreningar. Rasisten och
antifeministen Mehmet Kaplan bjuds till Nobelfesten, men inte ledaren
för det tredje största riksdagspartiet. Vi ser även hur EU:s politiska
klass nu agerar mot de EU-länder, där de som opponerar sig mot
värdegrunden tagit makten som i Ungern och Polen. EU:s nära allierad USA
är inte heller någon demokrati längre, utan en plutokrati där man inte
kan nå politisk makt utan uppbackning från de hyperrika.
Vi i västvärlden har vant oss vid att se världen som vår; att det
internationella samhället är vårt; att internationella institutioner är
våra; att världsvalutan – dollarn är vår; att de universella
värderingarna i värdegrunden är våra; att världens historia är vår; att
världsspråket är vår engelska. I Kinas ögon är det inte så. Ju större
Kinas ekonomiska makt blir, ju fler av dessa föreställningar kommer att
utmanas. Kina och deras allierade Ryssland verkar av allt att döma att
bl.a. förbereda en utmaning av dollarn genom lanseringen av en
alternativ reservvaluta uppbackad av guld. När dollarn berövas sin
privilegierade ställning, kommer det högt skuldsatta USA att hamna i en
akut ekonomisk kris. USA kommer inte längre att klara av finansieringen
av sin korrumperade rustningsindustri och enorma krigsmakt.
Demokrati i kinesernas ögon är i första hand demokrati mellan världens
länder och folk, något som västvärlden frenetiskt motarbetar. Kineserna
möter t.ex. amerikansk och EU dominans i olika organ som t.ex.
Världsbanken och IMF med att etablera egna motsvarande organ, som
stegvis kommer att ta över. Deras senaste framgångsrika skapelse Asian
Infrastructure Investment Bank som motarbetades av USA är ett steg på
vägen. EU har två egna permanenta platser i FN:s mäktiga säkerhetsråd,
Kina har en och Indien har ingen. Kina har tagit ledningen inom
världssamfundet utanför väst och bygger upp infrastrukturen i fattiga
U-länder och skapar en ekonomisk utveckling som västligt bistånd inte
klarat på 70 år. Kina har tagit ledningen i den delen av världen genom
sin BRICS-allians med de ledande utvecklingsländerna. USA:s och EU:s
försök att få Ryssland ekonomsikt på knä slår nu tillbaka mot främst
EU-länder. F.ö. kommer aldrig Kina låta Ryssland som är deras
vapensmedja och främsta råvarubas att falla i västvärldens händer igen.
Det vi bevittnar är Slutet på Västvärlden och födseln av en ny
världsordning sannerligen en spännande och lite skrämmande tid att leva
i. Det behöver dock inte vara sämre än den gamla New World Order som de
hyperrika angloamerikanska oligarkerna försöker tvinga på världen.
https://anthropocene.live/2016/04/20/var-betyder-folkviljan-mest-i-eu-eller-i-kina/
---
Detta e-postmeddelande har sökts igenom efter virus med antivirusprogram från Avast.
https://www.avast.com/antivirus
Var betyder folkviljan mest – i EU eller i Kina?
Just nu har jag på nattygsbordet den andra reviderade upplagan av
bästsäljaren When China rules the World av den brittiska journalisten
Martin Jacques. Den här upplagan har undertiteln Slutet på Västvärlden
och födseln av en ny världsordning. Jag läste för några år sedan första
upplagan och när jag nyligen fick kurskamraten Anders Thorens krönika
som publicerades här på bloggen, beslutade jag att skaffa och läsa
Jacques revidering av den viktiga boken. Jag har inte läst klart boken
men skulle redan nu dra några viktiga slutsatser av det som redovisas.
Som framgår av Anders Thorens krönika och från andra svenskar som verkar
och verkat länge i Kina, har de ett betydligt större förtroende för
Kinas ekonomiska utveckling än det som avspeglas i våra starkt
USA-styrda MSM. Likadant är det med Martin Jacques beskrivning. För den
som vill se den västliga världshegemonin bestå är Kinas utveckling det
stora hotet. Det är nog ingen tvekan om vilket Kinas mål är. Skillnaden
mellan kineser och västerlänningar är att kineserna inte har bråttom,
man tar mycket god tid på sig i sitt undanträngande av väst och tar
därför ett litet steg åt gången. Detta att tillväxttakten i kinesisk
ekonomi avtagit är ju inte en minskad tillväxt i faktiska tal utan bara
en lägre procentuell tillväxt räknad på en betydligt större ekonomisk
volym idag.
Ett av de största misstagen vi gör när vi bedömer Kina är att vi jämför
landet med lilla Sverige. Att den jämförelsen haltar blir ju uppenbart
om man tar i beaktande att Kina motsvarar 130 stycken småländer som
Sverige. Den relevanta jämförelsen borde istället vara att ställa Kina
mot nästan tre gånger mindre EU och då blir även slutsatserna mindre
självklara. Kina har över 1.300 miljoner innevånare medan EU bara har
500 miljoner. Ett annat fel vi ofta gör både vid bedömningen av Kina och
Ryssland är att vi fortsatt är väldigt starkt påverkade av ett tänkande
från det Kalla kriget och kampen mot den globala kommunismen. Detta är
en tendens som är starkt underblåst av den USA-propaganda som dagligen
sköljer över oss i svenska MSM.
Huvudkritiken mot Kina är att landet är en enpartistat genom att den
politiska makten fortfarande ligger hos kommunistpartiet, trots att
landet övergivit den kommunistiska ideologin och infört en ordning som
närmast kan beskrivas som statskapitalism med fri marknadsekonomi.
Landets kommunistiska parti kan liknas vid EU:s politiska yrkesklass som
framlidne Anders Isacsson döpte till den politiska adeln. Partiet består
av över 80 miljoner medlemmar eller ca 6% av befolkningen, vilket i
stort sett motsvarar dubbelt fler än de aktiva i våra etablerade
politiska partier – det Thoren kallar Sjuklöverpartiet. Vi har ett
liknande politiskt etablissemang inom EU som helt dominerar EU:s
politik. Detta etablissemang kan i många avseenden liknas vid det
kommunistiska partiet i Kina. Man har en gemensam s.k. värdegrund som
inte får ifrågasättas och som omfattar viktiga delar av det politiska livet.
Frågan vid en jämförelse mellan EU:s och Kinas politiska styre är vilket
system som bäst avspeglar folkviljan. Slutsatsen som ofta dras i våra
MSM; att Kina är en diktatur medan EU är en demokrati, framstår inte som
solklar. Det folkliga missnöjet med EU:s politiska härskarklass,
värdegrunden och den brist på demokrati som vi upplever inom EU pekar
snarast i motsatt riktning. Att det finns stora brister i mänskliga fri
och rättigheter i Kina är uppenbart, men detsamma gäller även inom EU.
Oppositionen mot etablissemanget i Kina verkar knappast komma i närheten
av oppositionen mot den etablerade härskarklassen inom EU. Det är bara
att se hur EU:s etablissemang behandlar den folkliga oppositionen som
tar sig uttryck i en rad nationalistiska partier som ifrågasätter
värdegrunden i olika EU-länder. I Sverige har vi SD som öppet
diskrimineras av etablissemanget och vars medlemmar bl.a. hängs ut i
MSM, förlorar jobb och utesluts ut fackföreningar. Rasisten och
antifeministen Mehmet Kaplan bjuds till Nobelfesten, men inte ledaren
för det tredje största riksdagspartiet. Vi ser även hur EU:s politiska
klass nu agerar mot de EU-länder, där de som opponerar sig mot
värdegrunden tagit makten som i Ungern och Polen. EU:s nära allierad USA
är inte heller någon demokrati längre, utan en plutokrati där man inte
kan nå politisk makt utan uppbackning från de hyperrika.
Vi i västvärlden har vant oss vid att se världen som vår; att det
internationella samhället är vårt; att internationella institutioner är
våra; att världsvalutan – dollarn är vår; att de universella
värderingarna i värdegrunden är våra; att världens historia är vår; att
världsspråket är vår engelska. I Kinas ögon är det inte så. Ju större
Kinas ekonomiska makt blir, ju fler av dessa föreställningar kommer att
utmanas. Kina och deras allierade Ryssland verkar av allt att döma att
bl.a. förbereda en utmaning av dollarn genom lanseringen av en
alternativ reservvaluta uppbackad av guld. När dollarn berövas sin
privilegierade ställning, kommer det högt skuldsatta USA att hamna i en
akut ekonomisk kris. USA kommer inte längre att klara av finansieringen
av sin korrumperade rustningsindustri och enorma krigsmakt.
Demokrati i kinesernas ögon är i första hand demokrati mellan världens
länder och folk, något som västvärlden frenetiskt motarbetar. Kineserna
möter t.ex. amerikansk och EU dominans i olika organ som t.ex.
Världsbanken och IMF med att etablera egna motsvarande organ, som
stegvis kommer att ta över. Deras senaste framgångsrika skapelse Asian
Infrastructure Investment Bank som motarbetades av USA är ett steg på
vägen. EU har två egna permanenta platser i FN:s mäktiga säkerhetsråd,
Kina har en och Indien har ingen. Kina har tagit ledningen inom
världssamfundet utanför väst och bygger upp infrastrukturen i fattiga
U-länder och skapar en ekonomisk utveckling som västligt bistånd inte
klarat på 70 år. Kina har tagit ledningen i den delen av världen genom
sin BRICS-allians med de ledande utvecklingsländerna. USA:s och EU:s
försök att få Ryssland ekonomsikt på knä slår nu tillbaka mot främst
EU-länder. F.ö. kommer aldrig Kina låta Ryssland som är deras
vapensmedja och främsta råvarubas att falla i västvärldens händer igen.
Det vi bevittnar är Slutet på Västvärlden och födseln av en ny
världsordning sannerligen en spännande och lite skrämmande tid att leva
i. Det behöver dock inte vara sämre än den gamla New World Order som de
hyperrika angloamerikanska oligarkerna försöker tvinga på världen.
https://anthropocene.live/2016/04/20/var-betyder-folkviljan-mest-i-eu-eller-i-kina/
---
Detta e-postmeddelande har sökts igenom efter virus med antivirusprogram från Avast.
https://www.avast.com/antivirus