Mikael Forsberg
2014-10-29 21:55:31 UTC
Folk måste fås att förstå att bankerna bara driver ett pyramidspel där
de själva tillverkar pengar, hur mycket som helst, i datorerna utan
någon som helst styrning av politikerna eller myndigheterna som bara
står och spelar teater. Som frågan ställs i artikeln. Varifrån kommer
pengar?
----
Reporäntan till 0 procent bara spel för galleriet
2014-10-28 21:40
Riksbankens historiska nollränta idag gav utmärkt anledning för
"experter" och gammelmedia att ljuga om penningsystemet. Man vill ge
intrycket att bankerna behöver låna pengar från Riksbanken för att i sin
tur få förmågan att låna ut pengar till privatpersoner och företag. Så
är det inte. Bankerna behöver inte Riksbanken för att låna ut pengar. De
producerar pengarna själva i samband med utlåningen i sina datorer.
Detta bekräftade Bank of England i våras med all önskvärd tydlighet. Vi
har principiellt samma banksystem som i England.
Därför spelar det ingen större roll att Riksbanken sänker reporäntan
till 0 procent. Om en privatbank vill ge ett lån tittar de inte på
reporäntan utan kundens kreditvärdighet och säkerheterna. Bankerna
behöver inte skaffa fram pengarna från Riksbanken. De kan låna ut ändå.
Enbart för att det inte skall komma fram att bankerna själva tillverkar
pengarna brukar de sänka sina räntor när Riksbanken gör det. Enbart på
dessa lösa och skamliga boliner finns det ett samband mellan Riksbankens
reporänta och bankernas räntorna till kunderna.
Riksbanken är därför helt oförmögen att styra penningmängden och därmed
inflationen!
Allt prat om inflationsmål är spel för gallerierna då inte Riksbanken
gör pengarna utan privatbankerna, med undantag av de 4,3 procent
kontanter, som Riksbanken har monopol på och som därför måste lånas in
till privatbankerna. Enbart när det gäller kontantlån finns ett direkt
samband mellan reporäntan och bankräntan. Men hur ofta lånar vi
kontanter från en bank i Sverige, som systematiskt konspirerar mot
kontanterna?
Riksbankens och politikernas snack om inflationsmål är vilseledande. Det
börjar med att de utgår från en felaktig definition av inflation. Enligt
den bankvänliga definitionen som Riksbanken och SCB kör med är inflation
förändringen i konsumentprisindex, KPI. Detta är dock så vinklat att det
är helt enkelt fel.
Inflation är penningmängden (svenska kronor för att inte komplicera
bilden med utländska valutor, som inte kan produceras i Sverige) i
samhället jämfört med hur mycket folk har arbetat, Sveriges
bruttonationalprodukt, BNP. Blir penningmängden större än BNP får vi
inflation. Blir den mindre plågas vi av deflation.
Det är omöjligt i Sverige att hitta siffor på den totala penningmängden
jämförd med BNP. Nästa lögn kommer nämligen vid definitionen av
penningmängden. Det vanliga är den s.k. M3 mängden, som bankerna har
hittat på för att förvirra folket, så att det inte kommer fram att
bankerna har olagligen roffat åt sig makten att producera pengar
istället för staten. Enligt officiell statistik var penningmängden i
Sverige i mars 2014 (förmodligen då i slutet på 2013) 2 440 miljarder
kronor.
Vi vet dock att samtliga pengar i Sverige emitteras, föds, som lån, även
de 4,3 % kontanter. Därför borde den totala mängden skulder i Sverige
motsvara den totala penningmängden. Varje gång en skuld återbetalas till
banken minskas penningmängden. (Därför är det så känsligt med
amorteringar.) Detta är matematiskt tvingande, då det inte finns ett
annat sätt att producera pengar i Sverige.
Det finns dock ingen samlad siffra över den totala skuldmängden i
Sverige. Då den sedan skall jämföras med BNP och den diskuteras mest på
årsbasis, utgår vi nu från året 2013.
Man måste räkna ihop de privata hushållens skulder med företagens,
kommuners (och landsting) och statens. Bankernas skuldsättning i
kontanter hittade jag inte, men bör egentligen också räknas in samt den
lilla mängden digitala pengar bankerna lånat via RIX-datasystemet från
Riksbanken.
Utlåning till hushållen uppgick till 2 928 miljarder kronor året 2013,
och till icke-finansiella företag var det under samma period 1 887
miljarder kronor (räknat efter mars 2014 siffror).
Kommunernas skulder var 2012 (kunde inte hitta siffror för 2013) 443,3
mdkr, och för landstingen 27,0 mdkr.
Sveriges statsskuld var den 30 december 2013 1 277 068 606 660 kronor.
Totalt var 2013 skuldsättningen enligt dessa litet osäkra siffror i hela
Sverige (bortsett från bankernas egna skulder) 6 562,3 mdkr. Detta är
alltså den totala penningmängden i Sverige bortsett från kontanterna, då
dessa enbart kan lånas av bankerna från Riksbanken.
Detta rimmar illa med den officiella statistiken för penningmängden som
anger 2 440 miljarder kronor.
För att nu kunna räkna ut inflationen (på latin = blåsa upp
penningmängden) måste dessa 6 562,3 mdkr jämföras med Sveriges BNP för
2013, som uppgick till 3 776 miljarder kronor. Dessa siffror i relation
är 1,74 vilket är den egentliga inflationen.
Även om man vill använda den gängse använda definitionen av inflation
genom att enbart titta på prisökningen av varor och tjänster så bör man
ju ta med bostads- och aktiepriser också. Särskilt på bostadspriserna
kan vi se en extrem prisökning och därmed inflation: under de senaste 20
år med 750 %.
Det är dock principiellt fel att acceptera en viss inflation som
naturgiven. Målet skall vara ingen inflation alls, då den urholkar
besparingar och löner. I ett ärligt penningsystem, som den Vita Skolan i
Nationalekonomi förespråkar, där pengar förstatligas men inte bankerna,
förekommer ingen inflation alls.
Nollränta och inflation är därför tydliga indikatorer att hela vårt
penningsystem är felaktigt och måste reformeras.
Men det är dock principiellt positivt om pengar lånas ut utan ränta. Då
slipper vi problemet att bankerna vill ha tillbaka mer än vad de givit.
Att bankerna inte producerar penningmängden för räntorna är ju ett av de
stora problemen i dagens penningsystem, som gör det till ett pyramidspel
i stil med hela havet stormar.
Se även på White TV: Bankernas dubbla boräntebluff;
Bank of England bekräftar att den största delen av pengarna görs av
privatbanker genom lån;
Politiker och journalister för dumma att ställa viktigaste jobbfrågan:
varifrån kommer pengar?;
http://whitetv.se/sv/raentefria-pengar/1045.html
http://vaken.se/reporantan-till-0-procent-bara-spel-galleriet/
de själva tillverkar pengar, hur mycket som helst, i datorerna utan
någon som helst styrning av politikerna eller myndigheterna som bara
står och spelar teater. Som frågan ställs i artikeln. Varifrån kommer
pengar?
----
Reporäntan till 0 procent bara spel för galleriet
2014-10-28 21:40
Riksbankens historiska nollränta idag gav utmärkt anledning för
"experter" och gammelmedia att ljuga om penningsystemet. Man vill ge
intrycket att bankerna behöver låna pengar från Riksbanken för att i sin
tur få förmågan att låna ut pengar till privatpersoner och företag. Så
är det inte. Bankerna behöver inte Riksbanken för att låna ut pengar. De
producerar pengarna själva i samband med utlåningen i sina datorer.
Detta bekräftade Bank of England i våras med all önskvärd tydlighet. Vi
har principiellt samma banksystem som i England.
Därför spelar det ingen större roll att Riksbanken sänker reporäntan
till 0 procent. Om en privatbank vill ge ett lån tittar de inte på
reporäntan utan kundens kreditvärdighet och säkerheterna. Bankerna
behöver inte skaffa fram pengarna från Riksbanken. De kan låna ut ändå.
Enbart för att det inte skall komma fram att bankerna själva tillverkar
pengarna brukar de sänka sina räntor när Riksbanken gör det. Enbart på
dessa lösa och skamliga boliner finns det ett samband mellan Riksbankens
reporänta och bankernas räntorna till kunderna.
Riksbanken är därför helt oförmögen att styra penningmängden och därmed
inflationen!
Allt prat om inflationsmål är spel för gallerierna då inte Riksbanken
gör pengarna utan privatbankerna, med undantag av de 4,3 procent
kontanter, som Riksbanken har monopol på och som därför måste lånas in
till privatbankerna. Enbart när det gäller kontantlån finns ett direkt
samband mellan reporäntan och bankräntan. Men hur ofta lånar vi
kontanter från en bank i Sverige, som systematiskt konspirerar mot
kontanterna?
Riksbankens och politikernas snack om inflationsmål är vilseledande. Det
börjar med att de utgår från en felaktig definition av inflation. Enligt
den bankvänliga definitionen som Riksbanken och SCB kör med är inflation
förändringen i konsumentprisindex, KPI. Detta är dock så vinklat att det
är helt enkelt fel.
Inflation är penningmängden (svenska kronor för att inte komplicera
bilden med utländska valutor, som inte kan produceras i Sverige) i
samhället jämfört med hur mycket folk har arbetat, Sveriges
bruttonationalprodukt, BNP. Blir penningmängden större än BNP får vi
inflation. Blir den mindre plågas vi av deflation.
Det är omöjligt i Sverige att hitta siffor på den totala penningmängden
jämförd med BNP. Nästa lögn kommer nämligen vid definitionen av
penningmängden. Det vanliga är den s.k. M3 mängden, som bankerna har
hittat på för att förvirra folket, så att det inte kommer fram att
bankerna har olagligen roffat åt sig makten att producera pengar
istället för staten. Enligt officiell statistik var penningmängden i
Sverige i mars 2014 (förmodligen då i slutet på 2013) 2 440 miljarder
kronor.
Vi vet dock att samtliga pengar i Sverige emitteras, föds, som lån, även
de 4,3 % kontanter. Därför borde den totala mängden skulder i Sverige
motsvara den totala penningmängden. Varje gång en skuld återbetalas till
banken minskas penningmängden. (Därför är det så känsligt med
amorteringar.) Detta är matematiskt tvingande, då det inte finns ett
annat sätt att producera pengar i Sverige.
Det finns dock ingen samlad siffra över den totala skuldmängden i
Sverige. Då den sedan skall jämföras med BNP och den diskuteras mest på
årsbasis, utgår vi nu från året 2013.
Man måste räkna ihop de privata hushållens skulder med företagens,
kommuners (och landsting) och statens. Bankernas skuldsättning i
kontanter hittade jag inte, men bör egentligen också räknas in samt den
lilla mängden digitala pengar bankerna lånat via RIX-datasystemet från
Riksbanken.
Utlåning till hushållen uppgick till 2 928 miljarder kronor året 2013,
och till icke-finansiella företag var det under samma period 1 887
miljarder kronor (räknat efter mars 2014 siffror).
Kommunernas skulder var 2012 (kunde inte hitta siffror för 2013) 443,3
mdkr, och för landstingen 27,0 mdkr.
Sveriges statsskuld var den 30 december 2013 1 277 068 606 660 kronor.
Totalt var 2013 skuldsättningen enligt dessa litet osäkra siffror i hela
Sverige (bortsett från bankernas egna skulder) 6 562,3 mdkr. Detta är
alltså den totala penningmängden i Sverige bortsett från kontanterna, då
dessa enbart kan lånas av bankerna från Riksbanken.
Detta rimmar illa med den officiella statistiken för penningmängden som
anger 2 440 miljarder kronor.
För att nu kunna räkna ut inflationen (på latin = blåsa upp
penningmängden) måste dessa 6 562,3 mdkr jämföras med Sveriges BNP för
2013, som uppgick till 3 776 miljarder kronor. Dessa siffror i relation
är 1,74 vilket är den egentliga inflationen.
Även om man vill använda den gängse använda definitionen av inflation
genom att enbart titta på prisökningen av varor och tjänster så bör man
ju ta med bostads- och aktiepriser också. Särskilt på bostadspriserna
kan vi se en extrem prisökning och därmed inflation: under de senaste 20
år med 750 %.
Det är dock principiellt fel att acceptera en viss inflation som
naturgiven. Målet skall vara ingen inflation alls, då den urholkar
besparingar och löner. I ett ärligt penningsystem, som den Vita Skolan i
Nationalekonomi förespråkar, där pengar förstatligas men inte bankerna,
förekommer ingen inflation alls.
Nollränta och inflation är därför tydliga indikatorer att hela vårt
penningsystem är felaktigt och måste reformeras.
Men det är dock principiellt positivt om pengar lånas ut utan ränta. Då
slipper vi problemet att bankerna vill ha tillbaka mer än vad de givit.
Att bankerna inte producerar penningmängden för räntorna är ju ett av de
stora problemen i dagens penningsystem, som gör det till ett pyramidspel
i stil med hela havet stormar.
Se även på White TV: Bankernas dubbla boräntebluff;
Bank of England bekräftar att den största delen av pengarna görs av
privatbanker genom lån;
Politiker och journalister för dumma att ställa viktigaste jobbfrågan:
varifrån kommer pengar?;
http://whitetv.se/sv/raentefria-pengar/1045.html
http://vaken.se/reporantan-till-0-procent-bara-spel-galleriet/